">

Jularboafton

Årets första gilleträff ägde rum torsdagen den 23 februari 2017. Närmare 40 medlemmar hade hörsammat inbjudan till träffen.
Medlemmen Rune Meths inledde med att berätta om Calle Jularbos första 20 år, en osannolik snabb karriär som ung dragspelskung. Därefter spelade tre duktiga musikanter en rad välkända jularbolåtar innan Rune fortsatte att berätta om Jularbos levnadsbana. Åhörarna imponerades stort av bl.a.hans stora antal skivinspelningar.
Före kaffepausen hann musikanterna att bjuda på ytterligare kända och mindre kända jularbolåtar. Kvällen avslutades med att spelmännen framförde ett potpurri med många låtar från Göteborg och Västkusten.
En härlig musikalisk afton som avslutades med en förhoppning om att Leksands ishockeylag skulle vinna över Frölundas Indians påföljande dag. Och det hjälpte!




Fote: Ingvar Ericson


Sorgen är kärlekens pris

Torsdagen den 16 mars var ca 40 medlemmar från Dala Gille i Masthuggets Hus och lyssnade till Gillis Edman. Eftersom Gillis Edman förmodligen är mest känd som begravningsentreprenör förväntade man sig ett lite dämpat föredrag, benämnt ”Sorgen är kärlekens pris”. Men oj, vad man bedrog sig!
Gillis Edman, på mödernet en mas men uppvuxen i Majorna, Göteborg, höll inget föredrag. Han pratade med oss om sin uppväxt, sin skolgång och sin arbetsintroduktion. Han berättade hur han kom att välja sitt något annorlunda yrke och allt på ett så underhållande och roligt sätt att vi hela tiden log, fnissade eller skrattade högt.
Som 15-åring åkte han till USA, som 18-åring började han som bärare inom begravningsväsendet i Göteborg och vid 29 år startade han eget.
Han berättade historien om orden ”kom in då” på ett underbart sätt.
Han slutade med att vi alltid bör tänka på att ”släppa in” våra medmänniskor i våra handlingar och våra tankar.
Tack Gillis Edman för en fantastisk kväll, som traditionsenligt avslutades med kaffe med dopp och en stunds trevlig samvaro.



Foto och text: Berit Staffas


Vårträff med lunch på Gothia Tower

Fredagen den 28 april samlades gillemedlemmar till en "utsåld" träff på Gothia Tower. Vid ankomsten bjöds deltagarna på en aperitif och hälsades välkomna av Birgitta Edgren.
Efter lite hissåkande påbörjades en guidad rundvandring i hotellets 3 torn. Det är en imponerande verksamhet som bedrivs i Göteborgs centrum. Förutom hotellrum i varierande storlek finns en antal restauranger och en spaanläggning med pooler och bastu av olika slag.
Men verksamheten kommer att utökas ytterligare. Planer för ytterligare 2 torn med hotellrum och kontor är långt framskridna och detsamma gäller en ombyggd teater.
Den timslånga rundvandringen hade restaurang Heaven 23 som slutstation. Därifrån hade deltagarna en vidsträckt utsikt trots ett strilande regn på utsidan.
En utsökt lunch serverades och våren sjöngs in.
Åke Petterson gladdes åt ett ökat antal deltagare på årets träffar och påminde om kommande träffar och bad deltagarna lämna sin intresseanmälan för operaresan till Säffle i höst.
Kaffe och chokladbit avslutade en trevlig träff innan det var dags att gå ut i vårregnet.





Foto: Ingvar Ericson


Hindåsutflykt med årsmöte

Åh, en sån underbar utflykt - torsdagen den 1 juni 2017. I strålande solsken tog sig 35 medlemmar i Dala Gille med bil upp, upp, upp till Anki och Håkan Gillbros hem i Hindås - ett hem som var en fantastisk upplevelse. Först och främst en hänförande utsikt över sjö och skog - faktiskt påminnande om Dalarna - därtill en gård med höns som gick omkring och strosade i naturen och grannar med intressanta saker att visa.

Hos en granne föll herrarna i trans över en tändkulemotor, som körde igång med sitt karakteristiska ljud. Hos en annan granne, Birgitta Albrecht, fick damerna (men faktiskt även en del herrar) en mycket entusiastisk och kunnig lektion om garnfärgning, stickning och vävning.

Men vi började dagen med medhavd matsäck vid långbord i trädgården till dragspelsmusik. Här klarades också vårens årsmöte av.

Sedan gick vi en poängpromenad med kluriga och svåra frågor med dalaanknytning. Soppan, som Anki därefter serverade smakade jättegott efter all motion. Vi underhölls med musik och sång och ett önskemål var att sjunga Den blomstertid nu kommer, vilket passade så bra i omgivningen och som fick de flesta av oss att minnas skoltidens sommaravslutningar.

Till kaffet och hembakta kakan efter soppan fick vi åter gnugga geniknölarna, nu med ett musikQuiz, som framfördes till levande musik av dragspels- och keyboardspelande Arthur Eriksson och äkta paret Ann-Britt och Göran von Schedvin som sjöng.

När solen började gå mot eftermiddag avtackades värdparet och alla bilarna vände neråt och hem igen efter en underbar dag.








Foto: Berit Staffas och Janne Ekman


Dalaträff i Säter

Årets Dalaträff tisdagen 4 juli 2017 startade i Säters Trästad, klassad som riksintresse. Här samlades 23 frusna gillemedlemmar hos Marianne Eriksson i hennes vackra gamla trähus med anor från 1600-talet. Tanken var att vi skulle dricka kaffe i den överdådigt blommande trädgården, men kylan gjorde att vi i stället trängde ihop oss i Mariannes hemtrevliga tjäll. Där bjöds vi varmt kaffe och hembakta delikatesser av många slag. Mariannes gästfrihet har inga gränser. Som avslutning på det trevliga besöket bjöd nyckelharpospelmannen Göran Hellgren på några dalalåtar ur sin rikliga repertoar.

Därefter styrdes kosan mot Säters sjukhusmuseum vackert inbäddad i grönska och omgivet av sjukhusbyggnader som fortfarande är i bruk. Sjukhuset stod färdigt 1912 på initiativ av Kungl. Majt, riksdag och regering som tillsatt en utredning om psykisk ohälsa bland Sveriges befolkning. Man kom fram till att ca. 17 000 personer i Sverige var i behov av vård och ett 30-tal institutioner skapades runtom i Sverige för att ta hand om dessa på bästa sätt. Tanken var god och välmenande och sjukhusen byggdes för att skapa en rofylld och hemtrevlig miljö för de behövande. Att behandlingsmetoderna idag anses föråldrade och inhumana, ja rentav grymma, är ett sorgligt faktum. En stor förbättring har dock åstadkommits under årens lopp, nya läkemedel kom på 50-talet och forskning har resulterat i effektiva och barmhärtigare behandlingsmetoder.

Det finns mycket att berätta om Säters sjukhus och vår guide Maria Karlsson var väl insatt i sjukhusets historia. Förutom de verktyg som användes vid olika behandlingar såg vi rörande exempel på arbeten som de intagna åstadkommit under sina oftast mångåriga vistelser på sjukhuset.

Efter en utmärkt lunch på restaurang Skönvik, skönt belägen vid sjön Ljustern åkte vi till Biograf- och TV-museet, det enda i Norden och beläget i den gamla yxfabriken. Här fick vi oss en nostalgitripp av det mer behagliga slaget. En visning av filmklipp inledde besöket och framkallade många varma leenden bland besökarna. Den efterföljande rundvandringen i miljöer från olika epoker av 1900-talet fick oss att minnas vår barndoms idoler bland skådespelare och andra celebriteter i filmens historia. Den allra första OB-bussen togs fram till världsmästerskapen i fotboll 1958. Förarhyttens passagerarsoffa framkallade igenkännande leenden och måste provsittas. 1958 var året då tv-sändningarna startade på allvar och det blev rusning efter tv-apparater för att kunna se fotbollsmatcherna.

Efter en fullmatad dag fortsatte några av gillemedlemmarna till Säterdalen där det var loppmarknad, veteranbilsträff samt musik och stoj. Några av oss for hem med loppisfynd i väskorna glada och nöjda med dagen.


Gäststugan i Mariannes trädgård

Det gamla härbret hos Marianne

Mariannes stuga i Gamla Säter

Värdinnan Marianne och Gillevärden Annm-Marie

Göraan Hellström med sin nyckelharpa

Bröllopsklä'nningen som Alice sydde och broderade på under några av sina 40 år på Säter
Gillemedlemmarna samlade utanför Restaurang Skönvik
Foto: Margareta Eriksson


Besök i Trädgårdsföreningen

Trädgårdsföreningen i Göteborg är en av Europas bäst bevarade 1800-talsparker. I år firar den 175 år. Den bildades alltså år 1842 efter kungligt beslut, och under trädgårdsdirektör Georg Löwegrens ledning blev det den mest ansedda och bäst skötta parken i Norden.

Hit ställde vi kosan söndagen den 27 augusti, en varm och skön sensommarsöndag – nästan trettiotalet Dala Gillemedlemmar som förväntansfullt samlades utanför Rosenkaféet för att hälsa på varandra och så småningom tåga i samlad tropp till de väntande lunchborden. Vi kunde konstatera att lunchen som serveras i Rosenkaféet smakar utmärkt och att konversationen runt borden var både livlig och engagerad.

Mätta och belåtna släntrade vi sedan över till växthusen, där vår kunnige och entusiasiske guide, Jesper Lindström tog sig an oss och berättade om trädgårdens historia och de växter som finns i parken. Här finns bland annat ett par tusen rosor av olika slag samt naturligtvis träd och planteringar som tillkom redan på 1800-talet. Det nyligen renoverade Palmhuset köptes från Skottland och stod klart 1878. Det kallades då Vinterträdgården eftersom det inhyste en stor mängd tropiska växter och gör så än i dag.

Jesper tog oss runt bland blommor och blader allt medan han gav oss prov på sina omfattande kunskaper om trädgården och dess skötsel. Det är visserligen en 1800-talspark, men samtidigt ändå en modern sådan. Trädgårdsmästarna i parken har ambitionen att visa upp det som vi andra också kan ha i våra egna trädgårdar, särskilt rosorna som åker ut om de inte visar sig hålla måttet för vad gemene man skulle klara av att sköta. Vi beundrade mest de moderna rosorna som blommar om och om igen om man bara ger dem en gödselgiva i april och en vid midsommar och klipper av de utblommade kvistarna.

De gammaldags rosorna blommar överdådigt i juni/juli och doftar underbart, vilket de flesta moderna rosor inte gör. Men det finns undantag, vilket vi också fick nosa på.

Jesper talade sig också varm för alla flitiga insekter som hjälper till att pollinera fruktträd, blommor och grönsaker utan vilkas hjälp vi inte skulle få några skördar. Här gäller det att plantera växter som hjälper humlor, bin och fjärilar att göra sitt jobb. Vi, som äger en trädgård, kan göra något åt det.

Besöket avslutades vid perennrabatten som innehåller enbart växter som särskilt lockar till sig insekter. Vid en budleja som också kallas fjärilsbuske räknade vi hela 11 stycken amiralsfjärilar när solen tittade fram mellan molnen. Amiralsfjärilen migrerar under vintern, dvs den tar sig ända ner till Medelhavet och tillbaks hit för att lägga ägg på våren. Hur de vackra vingarna då ser ut kan vi nästan gissa.

_
Guiden Jesper Lindström med intresserade åhörare
_




_
Amiralsfjäril i grönska
Foto: Margareta Eriksson, Janne Ekman


Gatenhielmska huset och Höstmöte

Ett hus med historia. Det har tillskrivits Lars Gatenhielm, men han har aldrig bott i det. Huset ligger vid Stigbergstorget och är ett av Göteborgs äldsta . Tomten, däremot, förlänades kungens kapare, Lasse i Gatan, senare adlad Gatenhielm av Karl XII som tack för legaliserat sjöröveri.

Hit styrde Dala Gille kosan torsdagen den 20 september för att lära sig mer om huset och dess historia. En både kunnig och humoristisk guide, Pether Ribbefors, visade runt i lokalerna och berättade om dessas tidigare innehavare och deras förehavanden.
Det var släktingar till Lars Gatenhielm som lät bygga huset, efter hans död. Exakt vilket årtal detta skedde är höljt i dunkel, men klart är att huset har mer än 250 år på nacken.
Uppfyllda av skrönor om spökerier och ibland även verkliga fakta vandrade Dala Gillemedlemmarna sedan över gatan till Sjömanskyrkan för att inta en delikat lunch, varpå till sist följde ett formellt höstmöte, som ordförande Åke Petterson genomförde med sedvanlig bravur.


_


Foto: Janne Ekman

Dala Gille på Säffleoperan

Klockan 13.20 den 21 oktober 2017 satte sig tåget i rörelse från Göteborgs central. Målet var Säffle och ombord fanns 250 glada teatersugna passagerare - bland dem 33 masar och kullor från Dala Gille. Säffleoperan lockade med Broadwaymusikalen Annie. Den handlar om en föräldralös flicka i depressionens USA på 1930-talet.
Under tågresan bjöds passagerarna på både kaffe, läskedrycker, tilltugg samt sång och musikframträdanden. De dryga två timmar som resan tog gick väldigt fort under allmänt småprat. En kort promenad till operan från stationen i samlad tropp betittades från fönstren av Säffleborna och det vinkades glad från flera fönster. Man kan förmoda att Säffleborna är lite stolta över sin opera.
Väl framme vid operan väntade en efterlängtad buffé. Som dessert passade en del på att mjuka upp sina stela leder med lite spontandans innan det blev dags för själva föreställningen i den bekväma teatersalongen. Kaffe med kaka serverades sedan i pausen.
Lilla Annie, 11 år, rymmer från sitt barnhem för att söka sina föräldrar och hamnar så småningom bland fattiga arbetslösa i en av de olika kåkstäder som växer upp i depressionens spår. Hennes optimism och framtidstro leder henne genom svårigheterna, och på slutet hittar hon visserligen inte sina föräldrar men hon får en snäll och rik adoptionspappa.
Mwdryckande och vacker musik och dans gör musikalen absolut sevärd och de många duktiga och skönsjungande barnen på scenen charmar publiken till högljudda och ihärdiga applåder. Här finns säkert flera av morgondagens musikalstjärnor. På det hela en mycket trevlig och familjevänlig föreställning.

Tåget hem till Göteborg väntade på perrongen vid föreställningens slut och även här bjöds på förplägnad som gjorde hemresan angenäm och deltagarna mätta och belåtna.

Text: Margareta Eriksson


Novemberträff med Peoria

Lördagen den 11 november samlades 30 förväntansfulla Dala Gillemedlemmar på Radisson Hotell Scandinavia för att äta lunch och lyssna till gladjazz med Peoria Jazz Band.
Intresset för jazz verkar vara på frammarsch, för hotellets matsal var fullbokad inför Peorias nu 18-åriga engagemang på Radisson.
Ingen gick heller därifrån missnöjd, för konserten höll sedvanligt god klass.

Det möra och välsmakande högrevet med ugnsbakade rotfrukter eller den populära och väl tilltagna räksmörgåsen, som serverades förtärdes med glupande aptit.
Inga ledsna miner, alltså, efter detta traditionella novembermöte!


_
_
_

Foto: Janne Ekman och Ingvar Ericson


Julfest

Tisdagen den 5 december 2017 deltog nästan 40 gillemedlemmar (rekord!) i Gillets julfirande på Masthuggets hus. Vi minglade med glögg och pepparkakor och efter att Birgitta Edgren hälsat välkommen satte vi oss till bords. Vi bjöds på en utmärkt jullandgång.
Då och då avbröts ätandet med julsånger under ledning av Ollas Ann-Mari Grönkvist och Anki Gillbro med sin nyckelharpa. Sedan parades deltagarna ihop två och två för att svara på kluriga frågor som påminde om berättelser vi läst för barn och barnbarn.
Vi fick tillfälle att köpa några lotter och några av oss belönades med en flaska glögg till julen.

Traditionen att lyssna till Viktor Rydbergs Tomten fick vi deklamerad av Ulla Svensson. Kvällen avslutades med tal av Åke Petterson som tackade alla som ordnat med julfirandet. Han presenterade och välkomnade också 4 nya gillemedlemmar.
Vi fick lite information om gillets träffar nästa år och han avslutade med att önska alla
God Jul och Gott Nytt År.

Mätta och belåtna vandrade vi ut i decembermörkret.

_
_
Foto: Ingvar Ericson