Fredagen den 19 april
Det var en kylig fredag, lite aprilväder, lite mittemellanväder – så vad ska man ha på
sig, vårklänning, kortärmad skjorta eller?
Då passar Folkdräkt – som alltid – och visst blev det dekorativt framför standaret. Vi var som synes fem att
anamma den tanken. Det gav stämning till Årsmötet i Dala Gille.
Många var vi där, femtiosex personer, Mitt i Älva, på River Restaurant On The Pier. Det var mycket vackert
dukat och Vårblommor var temat vid bordsplaceringen.
Gillevärden Ollas Ann-Mari hälsade alla välkomna och presenterade dagens entertainer Ingmarie Juliusson,
som tillsammans med oss sjöng ”vår” sång Dalarna i mitt hjärta.
Gillets ordförande Birgitta Edgren, skötte sedan klubban föredömligt under årsmötesförhandlingen.
Två styrelsemedlemmar avgick, Helena Andersson och Björn Skog. Vi välkomnade Trevor Archer, närvarande,
och Mia Ågren, ej närvarande, till styrelsen.
Nytt för i år, var att årsmötet avslutades med en parentation över de medlemmar,
som lämnat oss under året. Till tonerna av Gammal Fädbodpsalm tänkte vi på dem.
Efter mötet serverades ”Dagens fångst”, huvudrätten vid lunchen. Det var en utsökt torskfilé med tillbehör.
Sedan fick vi lyssna till flöjtisten, sångerskan, musikpedagogen och kantorn Ingmarie Juliusson, som underhöll oss så trevligt. Flera av låtarna hade anknytning till Dalarna och när hon spelade Visa från Utanmyra på sin flöjt, såg jag flera som blundade och tänkte sig upp till ”sitt” Dalarna. Det var så fint.
Helena Andersson avtackades med en blombukett för sina insatser i styrelsen. Kaffe serverades.
Lotteriets vinster fann flera lyckliga vinnare av Falu Röd och Falu Vit.
Som avslutning berättade Birgitta, att vi hade fyra nya medlemmar, som deltog i träffen.
De förärades alla en Dalapin.
Vilket härligt slut på en trevlig Vårfest med Årsmöte!
Vid datorn: Ollas Ann-Mari
Vid Gillets standar de välekiperade kullorna Margareta Eriksson, Ollas Ann-Mari Grönkvist, Birgitta Edgren,
Inger Bernholdsson och Ingrid Lidman
Bibbi och Ove med några lite nyare: Gunilla och Tommy samt Rigmor och Ingrid
Birgit Ljungmark och Bengt Nyström vid den blommande ginsten
Vid Birgitta sitter Rolf, Anita, Gerd och Nils
Brendljuga underhöll Ollas vid bordet
Vår kassör Ingvar satt mellan ingifta damer i Gillet: Senja, och Marianne
Välljudande toner från Ingmaries flöjt
Foto: Bibbi Löfstrand, Birgitta Edgren
Fredagen den 15 mars
Vinkännaren Ola Holm delgav Dala Gille sina kunskaper om viner från östra Spanien en marseftermiddag i Masthuggets Hus. Nästan 40 medlemmar hade lockats till detta evenemang, kanske lättare träffas på eftermiddagen än kvällen, när man är senior. Det var samma på februariträffen. Men självklart drar väl programmet också.
Styrelsens Bibbi Löfstrand stod för planering av läckra snittar på assiett och hela styrelsen stod för tillverkning och dukning med fyra glas per person. Förberedelserna gick med en rasande fart och var klart i god tid. Kvällens huvudperson med lärarförflutet kom också i tid och hällde upp smakportioner med hjälp av sin sommelierpraktikant Anna.
Ola Holm och hans sambo, som ej kunde närvara, skaffade vingården Casa Amytis i Requena nära
Valencia för drygt tio år sedan. Först två hektar som gav tio ton druvor och 6000 flaskor vin.
Nu omfattar gården sex hektar och har gett 24 ton druvor, men ej förra året 2023, då torkan
minskade skörden till 14 ton.
Det går åt 1,2 kg druvor till en flaska vin. Konstbevattning
saknas. Deras vingård producerar naturvin, vilket innebär ingen tillsatt odlad jäst, utan bara den
jäst som finns i druvskalet.
Så långt i föreläsningen hade vi doftat och även smuttat på det vita, som var smakrikt och fruktigt.
Tre druvor Lyra Godello, Treixadura, D. Blanca ingick och gav smak av citron, gröna äpplen och melon.
Njutfyllda kommentarer hördes.
Det första röda Baile Mencia, hade mycket doft och smak. Sen kom ett rött blandvin av druvan
Bobal och Monastrel, Även detta hade mycket doft och smak.
Till sist smakade vi Bobal Barrica Blues, vilket lagrats tre år på ekfat. – Oj så mycket smak!
En vinstock kan bli 120 år, och dom yngsta och äldsta är känsligast för påverkan.
– Precis som hos människan, påpekade Ola Holm och delade ut beställningsblanketter.
Små producenter får oftast högre kvalité och därmed högre pris.
Dessa viner betingar ett pris om lägst 170 kr flaskan.
Pratet stod högt i tak, spottkopparna stod nästan oanvända och ingen hade bråttom hem.
Hans, Ove och Björn dukar
Hans Tranberg sköter insläppet
Vinmakare Ove med fyra viner
Provningschef Bibbi Löfstrand kollar dukningen och vinprovningen kommer igång
Förre ordföranden Åke Petterson med styrelseledamoten Helena Andersson
Text och foto: Birgitta Edgren
Torsdagen den 15 februari
På årets första träff fick vi lyssna till Sture Elnäs från Falun. Han berättade om våra förfäder som för sin överlevnad vandrade ner till herrarbeten i Stockholm. Hemmanen i Dalarna kunde inte försörja så många. Böndernas träkol, virke och ved såldes till Falu gruva, som bestämde priset.
Till staden vandrade även de unga kvinnorna, som arbetade som roddarmadammer, i bryggerier och
på byggen. Den unga Carin föll i Strömmen och dog när hon skulle ro över. Hennes äldre systrar underrättade
föräldrarna i ett brev vi fick uppläst.
En mycket vacker kulla orsakade folksamling, så polisen fick komma till undsättning. Men hon kunde ej
anklagas för nåt brott.
På hemvägen i fina skor och med pengar på fickan blev en man ihjälslagen av sin brorson och rånad.
Efter ett år uppdagades mordet och brorsonen erkände.
Dalkarlsvägen är 35 mil lång, Sture Elnäs har vandrat den tre gånger. En förening finns och ordnar
vandringar varje vår. Man kan gå hela vägen eller en delsträcka. Se dalkarlsvagen.se
Till kaffet serverades wienerbröd, Ollas blåbärssnitt och Margaretas småkakor. Mycket uppskattat!
Text: Birgitta Edgren
Dalkarlsvägens sträckning
Karlssons-ungarna
Foto: Birgitta Edgren och Ingvar Ericson